Idag har jag haft Danni i exakt två år, tiden bara flyger förbi! Helt sjukt..

Minns det som igår, när vi hämtade honom på väg hem från vår skidresa 2011, en skruttig, smal, omusklad och ganska sönderbiten häst, oj vad lycklig jag var! Min första EGNA storhäst, den känslan alltså!

Jag var väl medveten om vilken resa vi hade framför oss, men jag var säker och har aldrig ångrat mig, även om det känts tufft många gånger när han varit heelt galen något ridpass eller vägrat ut sig på några tävlingar eller bitit/sparkat en i boxen osv.. Hur många timmar jag & mamma stått i ösregn och försökt få in honom i transporten och hur många hundratals timmar jag la på att ens få fram honom i galopp i vår dammiga paddock hemma första sommaren tillsammans. Helt galet hur mycket jag kämpat och lagt ner hela min själ i denna häst.. Men det var värt det, för mig. Jag älskar min bebis såå mycket och jag har utvecklats något otroligt med honom, fått lite mer kött på benen så att säga och mycket ridtekniskt har jag med mig från honom till alla andra ponnyer/hästar!

Jag visste vad jag gav mig in på, och det är nog något av det bästa jag gjort! Jag har både utvecklat mig själv och Danni, och framför allt gett honom en andra chans i livet, finaste älsklingen <3

Lite goa minnen under vår tid tillsammans..

Första ridpasset hemma, dagen efter att vi hämtat honom!
25 april 2011-